På andra håll i världen har det sett likadant ut och sent in i augusti fick vi kraftiga översvämningar i vissa områden av Västmanland och delar av centrala Västerås påverkades. Extremväder har vi visserligen haft i alla tider, men statistik visar att extrema väderhändelser som till exempel stormar, hög värme, torka och översvämningar har ökat markant sedan 1980-talet.

Sedan mitten av 1900-talet har människans påverkan på klimatet och andra miljöfaktorer uppmärksammats. Redan då kunde forskare se människans negativa effekt på jordens naturliga termostat. Då pratades det om kommande effekter på jordens klimat och vad det skulle innebära för världens befolkning. Idag ser vi effekterna och vilken inverkan det har på ekonomin och jordens befolkning i stort.

Extremväder påverkar alltså ekonomin i allra högsta grad. Men hur, mer exakt?

Ser vi till sommarens extremväder så finns det uppenbara direkta kostnader i form av exempelvis brandbekämpning vid skogsbränder eller barriärskydd vid översvämningar. Vissa individer kan också drabbas av kostnader när ägodelar förstörs eller tappar värde.

Vi ser även mer indirekta kostnader som drabbar oss kortsiktigt. Ett exempel på det senare är lägre volym och/eller kvalitet på skördar vilket sannolikt kommer höja priset på vissa livsmedel under hösten och vintern. En kortsiktig negativ effekt som kommer slå mot både din och min plånbok.

Kortsiktiga ekonomiska konsekvenser:

·        Sämre skördar kommer ge höjda livsmedelspriser.

·        Näringsidkare i drabbade turistområden tappar inkomst när turister väljer andra resmål

·        Försäkringskostnader blir högre när skadorna sker oftare och blir mer omfattande än tidigare.

När det gäller mer långsiktig ekonomisk påverkan kan vi till exempel nämna negativa hälsorisker för befolkningen i utsatta områden på grund av försämrad luftkvalitet. Förutom mänskligt lidande för den enskilde individen innebär det också högre vårdkostnader för samhället i stort i förlängningen.

Långsiktiga ekonomiska konsekvenser:

·        Hälsorisker för befolkning i närområdet ökar trycket på sjukvården och höjer vårdkostnader.

·        Brist på till exempel vatten och energi höjer priset på resursen, vilket får negativa ekonomiska följdeffekter.

·        Fastigheter och andra tillgångar kan tappa värde eller strandas vid naturkatastrof. Det kan skapa följdeffekter som att det exempelvis blir dyrare eller till och med omöjligt att låna med aktuella fastigheter som säkerhet.

Så vad har vi på banken med det här att göra? Jo, det finns helt enkelt mycket du som kund kan göra och påverka genom ditt val av bank och hur du väljer att placera dina pengar.

Som du kanske känner till delas bland annat aktiefonder numera in i olika kategorier utifrån ett EU-ramverk (SFDR*) för hållbara investeringar. Genom att lägga ditt sparande i ljusgröna fonder (artikel 8) eller mörkgröna fonder (artikel 9) kan du därför indirekt göra en hel del som främjar hållbarheten.

En så kallad ”gammal sanning” har länge varit att sparande i den här kategorin fonder och i gröna investeringar i allmänhet inte kommer ge lika hög avkastning som sparande inriktat mot det som inte definieras som hållbart.

Vi varken törs eller kan lova att det kortsiktigt kommer ge dig en högre avkastning jämfört med andra placeringar om du väljer att lägga ditt sparande i artikel 8 och/eller artikel 9-fonder. Men det finns mycket som tyder på att investeringar inom hållbarhet kommer öka markant i framtiden.

IRENA (International Renewable Energy Agency) räknar till exempel med att det fram till 2050 kommer investeras 135 000 miljarder USD (smaka på det beloppet!) inom områdena Förnybar energi, Energieffektivitet och Elektrifiering.. Förutsättningarna för en relativt bra avkastning i hållbara fonder får därmed anses som goda** - och genom att välja det alternativet gör du också en väldigt viktig och hållbar insats!

På banken jobbar vi också efter mantrat att skapa ett positivt avtryck både direkt och indirekt. Nyligen har vi gett ut vår första gröna obligation. Det anser vi vara ett gott exempel på hur vi indirekt, tillsammans med våra kunder, kan jobba för att sakta ner takten av den förändring av klimatet som vi idag ser. Den gröna obligationen finansierar nämligen projekt inom exempelvis gröna byggnader, hållbart jordbruk, förnybar energi och eldrivna fordon.

Vilka extremväder som väntar framöver och vilka ekonomiska konsekvenser det kommer få är förstås svårt att veta. Men en sak är säker; att leva och investera mer hållbart är sannolikt det enda som är långsiktigt hållbart – allt annat är ohållbart!

Sanna Nalin, Hållbarhetschef
Johan Holm, Finansanalytiker

*SFDR = EU:s hållbarhetsförordning, Sustainable Financial Disclosure Regulation
** Texten i denna krönika ska inte ses som individuell rådgivning. Historisk avkastning garanterar inte avkastning i framtiden. Värdet på fonder kan minska och öka och det är inte säkert att du får tillbaka alla pengar du har satt in.